Kalvinknatet i Malmö

Kalvinknatet_Malmö

I tisdagskväll gick Kalvinknatet av stapeln i Malmö. Det blev en regnig tillställning med många glada och taggade barn som körde på för fullt ändå.

Ett sista stick i fingret för att kolla blodsockret innan start. Kompisarna är med och kollar och valde att springa i Team Tappra Barns tröjor. Alla kämpade på bra i regnet och det blev en väldigt lyckad kväll

Tack klasskompisarna för att ni ställde upp och sprang för Team Tappra Barn!!!

Träningsmaskineriet hackar

Med 5 veckor kvar till Lidingöloppet så hackar det i träningsmaskineriet. En ömmande hälsena har sabbat löpträningen de senaste två veckorna. Det har fått bli alternativträning med mycket cykel och styrkeövningar istället. Men nu har den första riktigt tunga förkylningen drabbat mig sedan jag började satsningen mot Klassikern. Det snörvlas och hostas rejält men det är bara att vänta ut den. Otroligt frustrerande men inte mycket att göra åt…

Sista simpasset inför helgen

Idag genomförde vi det sista träningspasset inför Vansbrosimningen. Vi testade på att simma i det kalla vattnet här i Dalarna. Det kändes lite konstigt och rejält kallt! Nu är det bara att hoppas på att väderleksprognosen inte slår in då de talar om rejäla regnmängder under lördagen och söndagen. Frågan är om vi måste sova med våtdräkterna på….

20120706-015958.jpg

Sista veckan innan del 2

Så är det då dags att börja dra ner på träningen inför del 2 av klassikerutmaningen. Natten mellan fredag och lördag, närmare bestämt kl 03:14, rullar jag ut från Motala och det skall bli jätteskoj. Under de senaste veckorna har träningen flutit på bra och sista passet hoppas jag kunna köra lite senare idag. Någonstans mellan 230 och 240 mil kommer det att bli och det är klart mer än jag räknat med!

Vätternrundan är ju väldigt väderberoende och just nu pratar de om rätt okej förhållanden på fredag och lördag – uppehåll och en svag sydvästlig vind – hoppas att detta består. Jag har funderat länge kring vilken målsättning jag skall ha men har nu bestämt mig för att jag vill köra på 11 timmar och 37 minuter eller snabbare. Varför då denna exakta tid undrar ni – det är inte min bästa tid sedan tidigare för den ligger en bra bit över 17 timmar. Nej, 11:38 är den bästa tiden som jag känner till att någon i vår släkt kört rundan på. 2005 startade min käre svåger och lyckades ta sig i mål på denna enastående tid och den vill jag naturligtvis slå. Nu tror jag att min käre svåger kommer att sponsra Team Tappra Barn med lite bidrag om jag inte klarar den tiden så jag behöver ett antal som väger upp detta…  :-) Tror du att jag klarar det och att du samtidigt vill bidra till forskningen kring Barn- och ungdomsdiabetes så hör av dig till mig. Bidragen pushar mig definitivt till bättre resultat och det hade varit kul att kunna köra ihop någon 1000-lapp till forskningen. Tröjförsäljningen har gått över förväntan och när vi summerar ihop den, Vätternrundan och tidigare insamlade bidrag tror jag att vi har chansen att komma över 15 000 kr. Det hade varit alldeles fantastiskt!!

2 månader kvar…

Idag är det 2 månader kvar tills att jag tänker gå i mål i min andra Vätternrunda. Första gången som jag gav mig på rundan var 2004 då jag och min svåger bestämt oss för att göra följe med vår svärfar runt sjön. Han hade många varv sedan tidigare, men för oss var det första gången. Jag tränade ganska ordentligt inför loppet med spinning på vintern och lite mer än 100 mil i benen under våren. Vi gav oss iväg kl. 21:36 på fredagskvällen och vi visste väl inte riktigt vad som väntade oss. När man så här i efterhand går in på Vätternrundans hemsida och kollar på historiken så är rubriken och inledningen för 2004:

2004 – 39:e Vätternrundanrundan, en av de blötare. 

15080 cyklister startade från ett grått och regnigt Motala. Regnet följde sedan med dem de ca 30 milen runt Vättern och 13450 tappra kom trötta, blöta och kalla till målet i Motala.

Detta stämmer helt och hållet med mina minnen från denna resa – det kom massor av vatten uppifrån, det kom massor med vatten underifrån och det kom massor av vatten rakt i ansiktet från de framförvarande cyklisterna. Det var blött och åter blött! Det var kallt och åter kallt! Mer än 17 timmar tog det för oss och jag kan ärligt säga att det är det jobbigaste jag någonsin gjort och samtidigt ett litet under att min svärfar och svåger lyckades lotsa mig de sista 10 milen mot målet i Motala. Så här i efterhand minns jag inte speciellt mycket av den sista tredjedelen av loppet utan kommer bara ihåg att jag totalt struntade i Motala och enbart fokuserade på att ta mig till nästa depå för att kanske ta bussen hem därifrån. Väl framme konstaterade jag att det inte var jättelångt till nästa depå och därifrån gick det ju också en buss. Ibland undrar jag var det är som lockar mig att göra det igen….

I år har jag kommit igång med träningen mycket tidigare – jag höll uppe en vecka efter Öppet Spår och sedan började jag fokusera på cykelträning. Spinning till att börja med men racern åkte fram så fort jag fick möjlighet. Det har varit bra väder i Skåne och så här i mitten av april har jag avverkat lite mer än 87 mil och det känns bra. Jag längtar efter tillfällena då man kan ge sig iväg på de lite längre turerna och nu funderar jag på hur jag enklast kan få till lite träning på att köra i klunga med andra cyklister. Det skall bli spännande att se hur många mil det blir innan jag står på startlinjen i grupp 233 kl. 03:14 den 15:e juni.

Annars har det blivit lite förändringar i tävlingsplanen – det blir inget Göteborgsvarv för min del. Vi får helt enkelt inte in det i den övriga familjeplaneringen utan istället funderar jag på att springa Skryllemilen nu på lördag. Göteborgsvarvet skulle ha varit seedningslopp för min del inför Lidingöloppet i höst. Nu kan jag springa loppet på lördag istället då det också är ett seedningslopp inför de 3 milen i september.

Personligen påverkar diabetesen mig mentalt extra mycket just nu och det känns som att många negativa tankar florerar i medvetandet. Vi har alla våra svackor tidvis, både barnet, syskon och föräldrar och däremellan naturligtvis många bra och positiva perioder. I mycket av det man läser skrivs det om hur sjukdomen påverkar hela familjen och det är till 100 % sant. Just nu har vi en fas där blodsockervärdena studsar och där sjukdomen gör att mycket av vardagens tjat och gnat handlar om ”stick i fingret”, sprutor, mat mm. Det känns i många stunder både jobbigt och orättvist att kräva allt detta extra – ansvar, planering och medvetenhet – mycket mer än vad som krävs av andra barn i samma ålder. Det känns så orättvist att ens barn aldrig skall kunna vara fri, släppa och bara vara – utan att behöva ligga steget före och planera för sprutor, mat, insulin, druvsocker etc. Det är i allt detta som lockelsen finns att cykla igen – för att i det lilla kunna bidra till en framtid där klotets smartaste hjärnor fått alla tänkbara möjligheter att lösa gåtan och där barn botas från diabetes typ 1. Det vi vet idag är att noll barn kommer att botas i år och att det troligtvis kommer vara likadant de närmsta 5-10 åren – men sedan….

Forskning gör skillnad

Såg på nätet idag att Barndiabetesfonden hade beviljat anslag till en ny studie i Skåne. Det är alltid väldigt intressant att se var de insamlade medlen går till och spännande att följa de olika projekten som Barndiabetesfonden stödjer. Mer kring detta finns att läsa på http://www.barndiabetesfonden.se/Forskning/Pagaende-forskning/. Där finns också en länk till en intressant artikel kring elitidrottande och diabetes – en kombination som ställer väldigt höga krav på individen att känna och förstå hur den egna kroppen reagerar i olika situationer. Jag kan inte sluta imponeras av dessa idrottsmän/idrottskvinnor som ger allt och som har bestämt sig för att diabetesen inte skall få vara ett hinder. Läs mer på http://diabetesportalen.se/arkiv-foer-nyheter/elitidrott-och-typ-1-diabetes-daa-aer-det-jaernkoll-som-gaeller/.

Själv är jag inne i en tung styrketräningsperiod för benen och det känns i trapporna på jobbet – men det är en härlig känsla! Nu när vi lämnat skidåkningen bakom oss och gott över på cykel så kan man glädjas åt att bo i Skåne. Hörde att de haft snöstorm i Stockholm men här var det vårvarmt idag och jag funderade ett tag på att köra barbent men det blev ändå långa tights till slut. Den riktiga vårpremiären får vänta ett tag till. Ha det bra! /Johan

Underbar skiddag

Idag var en så där dag som väger upp alla blåsiga och snöiga dagar man får under en fjällvecka. Fantastiskt fint väder – sol och -1 grad i ett skidspår som måste vara ett av Sveriges vackraste. Mittåkläppsspåret går på gränsen till kallfjället mellan Bruksvallarna och Ramundberget. Ordentliga stigningar i början och sedan planar det ut en kort stund innan det bär ner igen – och när man kommer ut ur fjällbjörkskogen så öppnar hela fjällmassivet ut sig med toppar som Skars, Mittåkläppen, Sylarna mm. Fantastiskt vackert en dag som idag med klar sikt. Det blev en familjetur på 21,5 km med barn och morföräldrar – skojigt att kunna göra det alla tillsammans!

Väl hemma var det dags för den sista hårda urköraren innan söndag – 5 varv på vardera 2,5 km blev det i elljuset i Tänndalen. Jätteroligt spår där man verkligen får både uppför, stakåkning och utförskörningar. Det saknades dock ljus i vissa stolpar och då blir det mörkt – lite skrämmande då man kör utför i 30 – 35 km/h och inte ser spåret och var det tar vägen. En vådlig vurpa blev det men det gick bra som det känns nu… Nu är det vila och uppladdning som gäller och imorgon har de lovat skitväder så det lär inte bli svårt…

/Johan

Dags för sista dagen med träning sedan vila

Träningen har flutit på bra för både Ulli och mig under de senaste dagarna. Ulli gjorde nog sitt sista tuffa pass i dag – 20 km kuperad terräng i och omkring Funäsdalen. Blåsten gör att vi är lite begränsade i var vi kan åka då det mesta driver igen, men vi har hittat ett spår nere i Funäsdalen som är riktigt bra. Kuperat och snabbt med några riktigt härliga utförskörningar.

Ulli kommer inte att lämna in sina skidor för vallning, det finns inte tid för det utan vi experimenterar oss fram under veckan. Som prognosen ligger just nu så verkar vi få samma väder imorgon som den prognos som ligger för Sälen och Mora på lördag. Jag gissar att Ulli kommer ha ca -2 grader i starten kl. 1130 och att det kommer vara 0 eller +1 grad i Mora. Svårt att valla med andra ord. Troligtvis blir det att komplettera vallaboxen med en ny fästvalla. För min del ser det ut att bli lite kallare men jag funderar på att ev. lämna in mina skidor i Mora för vallningshjälp – men det beror på vädret. Det är ju några dagar kvar och riktigt säkra prognoser har vi väl inte förrän på torsdag eller fredag.

/Johan