Tack alla fantastiska människor!! Nästan 50 000 SEK under 2013!!

Barndiabetesfondens tidning Sticket kom i förra veckan och där fanns riktigt glädjande läsning! Vi vill rikta ett riktigt stort tack till alla er som deltagit i olika lopp under Team Tappra Barns namn och den vägen samlat in pengar till forskningen. Också ett jättetack till alla ni som köpt motionskläder – utan er hade vi inte synts så mycket som vi gjort under året och ett stort tack till våra samarbetspartners som under 2013 bidragit med pengar och material som gjort stor skillnad för oss. Under 2013 har vi alla tillsammans lyckats samla in smått fantastiska 49 813 SEK. Detta gör att Team Tappra Barn under de 2 år som vi varit igång kunnat bidra med mer än 80 000 SEK till forskningen kring typ 1 diabetes.

”Team Tappra Barn – raising money, raising awareness” – det känns verkligen som vi når båda de visioner som vi satte upp i slutet av 2011! Jättestort tack till alla som bidragit på ena eller andra sättet under dessa år!!

Under 2014 kommer vi fortsätta jobba med att hitta nya former och utveckla Team Tappra Barn. Vi kommer inte ta fram nya kläder under 2014 men börjar nu under våren att söka samarbetspartners för en ny kollektion med kläder inför vintern 2014 och säsongen 2015. Vi har bland annat fått önskemål om att ta fram träningslinnen och lite mer gymkläder. Mer om det senare under året.

Tidningen Sticket

Det var jätteroligt att tömma posten igår och läsa om att Team Tappra Barn uppmärksammades i Barndiabetesfondens egen tidning Sticket. Uppmärksamhet är motiverande och nu kör vi på mot nya mål. Ulrika har precis startat i Tjejvättern och vi håller tummarna för att hon får en härlig förmiddag och att hon kör så det ryker när hon passerar stenen i Rök efter 55 km. Under 4 timmar är målet!

Tröjorna är här

Nu har Team Tappra Barn tröjorna version 2012 kommit! Vi har tagit hem 12 stycken totalt  i varierande storlekar. Några är redan sålda – men vi kommer att ta emot beställningar under veckan som kommer och beställa en omgång till för snabb leverans.

Tröjorna är funktionströjor av ett engelskt märke som heter MoreMIle. Vi säljer tröjorna för 250 SEK + ev. frakt varav 100 SEK går till Barndiabetesfonden. Så vill du vara med och skapa opinion så tveka inte att beställa! Har vi inte din storlek hemma så beställer vi och trycker upp. Det exakta priset för kommande beställningar beror på valutakursen för GBP.

På bilden har Albin en XS, Ulli en S och Johan en L .

Maila in beställningar och kontaktuppgifter till johan@teamtapprabarn.se

 

2 månader kvar…

Idag är det 2 månader kvar tills att jag tänker gå i mål i min andra Vätternrunda. Första gången som jag gav mig på rundan var 2004 då jag och min svåger bestämt oss för att göra följe med vår svärfar runt sjön. Han hade många varv sedan tidigare, men för oss var det första gången. Jag tränade ganska ordentligt inför loppet med spinning på vintern och lite mer än 100 mil i benen under våren. Vi gav oss iväg kl. 21:36 på fredagskvällen och vi visste väl inte riktigt vad som väntade oss. När man så här i efterhand går in på Vätternrundans hemsida och kollar på historiken så är rubriken och inledningen för 2004:

2004 – 39:e Vätternrundanrundan, en av de blötare. 

15080 cyklister startade från ett grått och regnigt Motala. Regnet följde sedan med dem de ca 30 milen runt Vättern och 13450 tappra kom trötta, blöta och kalla till målet i Motala.

Detta stämmer helt och hållet med mina minnen från denna resa – det kom massor av vatten uppifrån, det kom massor med vatten underifrån och det kom massor av vatten rakt i ansiktet från de framförvarande cyklisterna. Det var blött och åter blött! Det var kallt och åter kallt! Mer än 17 timmar tog det för oss och jag kan ärligt säga att det är det jobbigaste jag någonsin gjort och samtidigt ett litet under att min svärfar och svåger lyckades lotsa mig de sista 10 milen mot målet i Motala. Så här i efterhand minns jag inte speciellt mycket av den sista tredjedelen av loppet utan kommer bara ihåg att jag totalt struntade i Motala och enbart fokuserade på att ta mig till nästa depå för att kanske ta bussen hem därifrån. Väl framme konstaterade jag att det inte var jättelångt till nästa depå och därifrån gick det ju också en buss. Ibland undrar jag var det är som lockar mig att göra det igen….

I år har jag kommit igång med träningen mycket tidigare – jag höll uppe en vecka efter Öppet Spår och sedan började jag fokusera på cykelträning. Spinning till att börja med men racern åkte fram så fort jag fick möjlighet. Det har varit bra väder i Skåne och så här i mitten av april har jag avverkat lite mer än 87 mil och det känns bra. Jag längtar efter tillfällena då man kan ge sig iväg på de lite längre turerna och nu funderar jag på hur jag enklast kan få till lite träning på att köra i klunga med andra cyklister. Det skall bli spännande att se hur många mil det blir innan jag står på startlinjen i grupp 233 kl. 03:14 den 15:e juni.

Annars har det blivit lite förändringar i tävlingsplanen – det blir inget Göteborgsvarv för min del. Vi får helt enkelt inte in det i den övriga familjeplaneringen utan istället funderar jag på att springa Skryllemilen nu på lördag. Göteborgsvarvet skulle ha varit seedningslopp för min del inför Lidingöloppet i höst. Nu kan jag springa loppet på lördag istället då det också är ett seedningslopp inför de 3 milen i september.

Personligen påverkar diabetesen mig mentalt extra mycket just nu och det känns som att många negativa tankar florerar i medvetandet. Vi har alla våra svackor tidvis, både barnet, syskon och föräldrar och däremellan naturligtvis många bra och positiva perioder. I mycket av det man läser skrivs det om hur sjukdomen påverkar hela familjen och det är till 100 % sant. Just nu har vi en fas där blodsockervärdena studsar och där sjukdomen gör att mycket av vardagens tjat och gnat handlar om ”stick i fingret”, sprutor, mat mm. Det känns i många stunder både jobbigt och orättvist att kräva allt detta extra – ansvar, planering och medvetenhet – mycket mer än vad som krävs av andra barn i samma ålder. Det känns så orättvist att ens barn aldrig skall kunna vara fri, släppa och bara vara – utan att behöva ligga steget före och planera för sprutor, mat, insulin, druvsocker etc. Det är i allt detta som lockelsen finns att cykla igen – för att i det lilla kunna bidra till en framtid där klotets smartaste hjärnor fått alla tänkbara möjligheter att lösa gåtan och där barn botas från diabetes typ 1. Det vi vet idag är att noll barn kommer att botas i år och att det troligtvis kommer vara likadant de närmsta 5-10 åren – men sedan….

Forskning gör skillnad

Såg på nätet idag att Barndiabetesfonden hade beviljat anslag till en ny studie i Skåne. Det är alltid väldigt intressant att se var de insamlade medlen går till och spännande att följa de olika projekten som Barndiabetesfonden stödjer. Mer kring detta finns att läsa på http://www.barndiabetesfonden.se/Forskning/Pagaende-forskning/. Där finns också en länk till en intressant artikel kring elitidrottande och diabetes – en kombination som ställer väldigt höga krav på individen att känna och förstå hur den egna kroppen reagerar i olika situationer. Jag kan inte sluta imponeras av dessa idrottsmän/idrottskvinnor som ger allt och som har bestämt sig för att diabetesen inte skall få vara ett hinder. Läs mer på http://diabetesportalen.se/arkiv-foer-nyheter/elitidrott-och-typ-1-diabetes-daa-aer-det-jaernkoll-som-gaeller/.

Själv är jag inne i en tung styrketräningsperiod för benen och det känns i trapporna på jobbet – men det är en härlig känsla! Nu när vi lämnat skidåkningen bakom oss och gott över på cykel så kan man glädjas åt att bo i Skåne. Hörde att de haft snöstorm i Stockholm men här var det vårvarmt idag och jag funderade ett tag på att köra barbent men det blev ändå långa tights till slut. Den riktiga vårpremiären får vänta ett tag till. Ha det bra! /Johan

Twitter – 78000 barn & Stråkenloppet

Nåddes idag av ett meddelande på twitter från DiabetesDaily om att 78000 barn i världen årligen insjuknar i Typ 1 diabetes. Vad som inte stod i meddelandet var att 0 st. av dessa 78000 barn botas från sin sjukdom. Det som inte heller stod i meddelandet var att vi idag inte har en susning om varför vissa barn får sjukdomen och inte andra. Tack vare detta lilla twittermeddelande så blev min strävan att bidra i denna kamp bara än starkare!

I helgen hade vi en riktig träningshelg inför kommande utmaningar -24 km längdskidträning i Ulricehamn på lördagen och Stråkenloppet i Mullsjö på söndagen. Fantastiskt att arrangörerna hade fått ihop en bana med tanke på den ringa snö som fallit i år – men det kostade några ordentliga repor i belaget på mina skidor. Får se om det blir mer snöträning innan det är dags för de verkliga loppen.

I senaste numret av Sticket, Barndiabetesfondens tidning, skrev professor Jonny Ludvigsson en mycket bra och tänkvärd ledare kring vad som krävs för att kunna bedriva en kvalitativ och långsiktig forskning kring barndiabetes. Läs den om du inte har gjort det – tyvärr har den inte kommit upp på Barndiabetesfondens hemsida ännu. Man kan väl sammanfatta det i att det behövs mer pengar och framförallt återkommande pengar för att kunna gå in i och garantera den långsiktiga forskningen som krävs för att komma närmre gåtans lösning. Här skall vi försöka bidra med vårt lilla strå till stacken. Det är med andra ord hög tid att gå ut till nära, kära, vänner och företag för att utmana dem inför stundande skidlopp. Själv tänkte jag anta utmaningen att mina “bidragsgivare” kanske kan tänka sig att dubbla beloppet till Barndiabetesfonden om jag fixar Öppet Spår under 8 timmar – känns som en bra utmaning för egen del! Vi kommer också att fortsätta jobba hårt för att vi skall bli fler som tillsammans under Team Tappra Barns fana kämpar i spåren för alla med barn- och ungdomsdiabetes! Vi borde kunna bli många fler som är beredda att kämpa för dessa 78000 nya barn som kommer att insjukna under bara det kommande året.

Ha det bra och träna på! Mvh Johan

En elitidrottande förebild!

 

Det var ett tag sedan jag var inne och skrev och det beror mest på att tiden ägnats åt annat. (läs julstök :-) ) Träningen flyter på bra och idag gjorde jag de snabbaste kilometrarna på rullskidorna så här långt.12,7 mil har det blivit totalt och idag kändes det riktigt, riktigt  bra. Om det inte hade varit för vädret vi haft i Skåne den senaste tiden så skulle det nog ha varit några kilometer till. Var ute och försökte i går men då var sidvinden så kraftig att stavarna hamnade lite varstans – ingen kul upplevelse så jag vände och tog mig så sakteliga hem. I övrigt börjar det märkas att intervallträningen gör nytta, jag har satt nytt PB på 5 km med 5:10 i genomsnitt per kilometer, och tur är väl det för annars hade det varit svårt att jaga runt 400-metersbanan med pannlampan lysande i decembermörkret. Nu ser jag dock fram emot att få testa på riktig snö snart. Kollar man på SMHI:s snödjupskarta så närmar det sig men risken är att vi får ta oss en bit upp i Småland för att få bra spår.

En dag som idag kan jag inte låta bli att skriva några rader om Robin Bryntesson – skidåkare i svenska skidlandslaget! Robin fick diabetes då han var 17 år och gick på skidgymnasiet men detta har inte stoppat hans strävan att bli världens bästa skidåkare. Robin är verkligen ett otroligt gott exempel på att inget är omöjligt när man har diabetes – inte ens att bli nr 12 i Vasaloppet! Jag följer med glädje Robin på Twitter och när jag imorse läste hans twittrande från 04:47, natten innan världscuptävlingen i Davos, så förstärks bara bilden av vilken förebild han är för alla idrottande barn och ungdomar med diabetes. Han skrev:

“2,2. Vilket bara en diabetiker kan förstå :-( Nu får vi se om “rutinen” hjälper. #blodsockret”

Elitidrott handlar ju mycket om att känna sin kropp och som elitidrottande diabetiker tvingas du lära dig ännu lite mer om hur den reagerar på olika situationer, kost och motion. Att göra detta i en omgivning där alla andra också är världsmästare på detsamma, vare sig de heter Northug, Jönsson eller Petukhov, är stort! Jag kommer att fortsätta följa Robins framfart framöver, både i spåret och på nätet. Vill du läsa mer om Robin och hur han ser på sin sjukdom så besök hans hemsida på http://www.bryntes.se.